Chapter 11 - Charity Dinner

 
 

Allt som hänt de senaste dagarna kändes som en dröm, en jag gärna vill vakna upp ifrån. Detta så kallade "uppdraget" var sjukt! Jag skulle dokumentera Justin som senare skulle ges till Adrian. Och vem fan vet vad som skulle hänt om jag inte sagt 'ja'? Detta är bara en hel jäkla röra. Och att komma till jobbet var igen direkt befrielse längre eftersom jag jobbade för Adrian gällande detta lilla 'uppdrag'. Så varje gång jag kom dit ville han alltid få reda på om jag hört något nytt. Hur ska jag klara mig i denna hopplösa röra?
 
Den högt uppsatta tofsen piskar min nakna rygg när jag går längs trottoaren genom folkmassan. Såhär tidigt på morgonen var det alltid många arbetsmän samt kvinnor som var på väg mot jobbet eller bara ungdomar på väg till skolan. Och eftersom det var rätt varmt nu förtiden så behövde jag inte ens använda min jacka, jag kunde till och med använda min nya urringade-rygg-tröja. Thank god for that! Automatiskt tar jag upp min iPhone när plötsligt den vibrerar. Displayen visar Justin's namn. Jag vet inte varför jag blir nervös när jag svarar, men jag blir det.
"Hallå?" Min röst låter en aning ostadig.
"Aye, hur är läget?" Säger Justin i andra sidan luren.
"Bra, det är bra med mig." 
Det blir tyst en stund.
"Okej, jag hoppar bara till biten där jag bjuder ut dig."
"Är det en fråga?" Jag kan höra honom le.
"Om du vill det så."
Jag biter mig i underläppen för att inte skratta. "Vad hade du tänkt dig?"
"Du vet att jag pratade om den här välgörenhetsgalan? Jag ska dit ikväll." Säger Justin i sin hesa röst.
"Ikväll? Det var en rätt kort varsel.." Jag viker av vid hörnet och fortsätter fram med telefonen tryckt mot örat.
"Yup', så du måste helt enkelt tacka ja nu." Flinar han, och jag bara kan föreställa mig det där sneda leendet på hans läppar. 
"Om jag säger ja, då är du helt enkelt skyldig mig en tjänst." 
"Och vad är det för typ av tjänst?" Frågar han i ett nyfiket tonläge.
"Någon gång när jag behöver något, då är du helt enkelt skyldig mig en." Säger jag och ler lite när jag hör honom mumla något.
"Deal. Jag plockar upp dig ikväll." 
"Visst." Säger jag i ett försök att låta nonchalant.
"See you tonight gorgeous." Säger han innan han lägger på.
 
"På välgörenhetsgalor ska man alltid klä sig för att imponera." Laurens röst ekar mellan väggarna i min lilla etta. "Rika, framgångsrika människor kommer det krylla av."
"Jag kommer inte passa i där.." Självklart är jag nervös, jag har knappast råd att bjuda en hel italiensk familj på söndagsmiddag. "Måste jag buda på saker?"
Jag drar försiktigt på mig den långa klänningen som Lauren valt ut från hennes garderob. "Nej, om du inte vill så behöver du inte." Det känns som jag hamnat i ett parallellt universum. Den unga kvinnan som tittar på mig i spegeln ser ut att vara värd en röd matta. Hennes axelbandslösa, röda, fotsida sidenklänning är helt underbar. Eller snarare Laurens klänning. Wow. Klänningen sitter perfekt, den kramar om och främjar de få kurvor jag äger. Mitt hår faller i mjuka slingor kring mitt ansikte, fortsätter över axlarna och ner till brösten. 
"Får jag se?" Laurens röst väcker mig från ett litet för långt tittandes i spegeln. Jag öppnar dörren till mit sovrum så Lauren kan komma in. 
"Wow, den sitter ju ännu bättre på dig!" Säger hon och granskar mig från topp till tå. 
"Pfft, Lauren..fortsätt." Säger jag ironiskt och vi båda skrattar i kör.
 
Justin hade signalerat att jag skulle komma ner. Och jag var lite nyfiken på hur han såg ut i en smoking. När jag kommer ner ser jag Justin stå lutad mot bilen men vänder tvärt blicken mot mig när dörren stängs igen bakom mig. Jag blir torr i munnen. Justin är..jättesnygg. Han bär en svart smoking, svart fluga, och han verkar vara alldeles överväldigad när han möter min blick. Mitt undermedvetna får klappa händerna för att väcka mig från min trans. Jag ler lite och går mot honom. 
"Du ser fantastiskt ut, Rebecca." Hans komplimang får min självfallet att rodna. Jag behövde knappt rouge inför kvällen. Justin fångar min hand och gör så jag blir tvungen att snurra ett varv. "Wow, vilken babe." Säger han vilket automatiskt får mig att börja fnittra som ett barn. Geez skärp dig Becca! Justin hjälper mig in i hans svarta Audio innan han sätter sig i förarsätet. "Det tar en kvart dit." Informerar han när vi börjat köra ifrån min lägenhet.
Jag börjar genast se när vi är i närheten. Allt större och maffigare hus finns i detta område och dessutom ser man allt fler lyxigare bilar. Jag skruvar på mig och känner att det pirrar lite av nervositet i magen när jag ser den stora Herrgården. Flera dyra bilar står parkerade på uppfarten.
"Så vad kommer hända denna kväll?" Frågar jag.
Justin ler och kör upp på uppfarten. "Mycket människor som viftar med pengar. Auktion, lotteri, kändisar, dans, detta är höjdpunkten på året för alla rika." När han parkerat så öppnar en parkeringsvakt min dörr. Det kändes som man var någon kunglighet.
"Är du redo för en galen kväll?" Frågar Justin med sitt sneda leende.
"Så redo jag kan bli."
"Du är jättevacker ikväll, Rebecca." Han kysser min fria hand och leder mig frammåt. Längs gräsmattan löper en vit matta som fortsätter fram till ena sidan av det väldigt stora huset. Och tack gode gud att det inte var någon press här eller massa människor som skulle ta foton. Sådant klarar jag inte av. Justin håller en beskyddande arm om mig och låter handen vila mot min midja medan vi följer den vita mattan mot ingången. Men nej, där hade jag fel. Två ivriga uppklädda män med kameran i högsta hugg står vid ingången. 
"Justin, kom hit!" Ropar en utav männen och viftar med kameran i en gest att han vill ta foto. Justin nickar som bekräftelse och drar mig tätt intill sig när vi fotas. 
"Vad hände med alla paparazzis?" Jag blir nästan tvungen att fråga det.
"Här finns det inga sånna. Ena mannen är från 'Atlanta News' som tar bilder under middagens gång för tidningens skull." Förklarar Justin. "Men egentligen tror jag Chelsea, kvinnan som alltid håller dessa middagar, bara vill tjäna mer pengar." Viskar han mot mitt öra. 

Så ledsen för förseningen med detta kapitel, det bara blev uppskjutet en aning. Har hursomhelst redan påbörjar nästa kapitel som förmodligen kommer komma inom någon dag, så håll utkik efter den! xx
 

Kommentarer
Postat av: Amanda

Och du säger att jag är bra? Du och dina kapitel är så perfekta som det går och lite till! Älskar verkligen allt med denna novell 😍😚

Svar:
None None

2014-05-07 @ 22:24:09
URL: http://bizzlestory.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback